Råbandskuken

Det var en lördagkväll någon gång på 70-talet. Vi befinner oss i Brännögård i ett hus bredvid Rackesjön. Holger var gräsänkling just denna kväll då Inger var i Byås på disco.

Holger drog på sina tightaste jeans och slängde på sin XS skinnjacka från HM och begav sig mot Konsum i Torup för att handla. Han köpte sig en rejäl stock röda lacket lössnus, en påse ostbågar, ett 6-pack Pripps och pocketboken Åsa-Nisse tar nappatag.

Holger hade precis slagit sig ner i sin länsfåtölj för att förlusta sig i kvällens lektyr. Han slickade av ostbågsresterna från fingrarna, knäckte en folkis och packade sig en stadig prilla och la tillrätta under läppen. Han slog upp boken och befann sig snabbt i Åsa-Nisses värld. Han läste om hur Åsa-Nisse lyckades fiska upp den mest mytomspunne och största besten av dem alla, Kruken.

Holger mindes plötsligt sägnen om att Kruken levde i Rackesjön. Salongsberusad och inspirerad av Åsa-Nisse slog han en pling till sin svåger Allan och frågade om han ville följa med ut på sjön på ett litet äventyr.

Klockan närmade sig 2 på natten, Allan hade varit på fest hos Enarssons i Kinnared och var ganska dragen när han anlände. Holger hade i väntan på Allan dragit i sig 3-4 stadiga whiskeys. Det var nu två ganska berusade män som begav sig mot sjön.

Då ingen av dem hade varken båt eller fiskelicens fick de improvisera. På andra sidan sjön såg de en möglig gammal eka som de smög över och sjösatte. Väl ute på sjön kom de på att de glömt att ta med sig fiskespön. Ingen av dem ägde ens något fiskespö. De fick återigen improvisera. Allan hade ställt sig upp i båten för att lätta på trycket. Holger fick då snilleblixten att de skulle använda sina könsorgan som metspö. Sagt och gjort, de slängde i sina snoppar och väntade. En halvtimme senare hade båda slumrat till i båten men Allan vaknade i ett ryck. Det var något som slet och drog i hans lem. Holger greppade tag i Allan och hjälpte till att dra. Upp till ytan kom en bläckfiskarm som slingrat sig runt Allans lem. Tyvärr släppte den precis vid ytan. Grabbarna började spåna idéer och kom på den briljanta idén att knyta ihop sina kön som en råbandskuk för att kunna strypa besten till döds. De slängde i sin nya anordning och väntade. Några minuter senare gav det utdelning. Sakta men säkert såg de återigen bläckfiskarmen smyga sig mot ytan. Det var dags att snöra åt! Grabbarna drog och fick grepp om armen. Tyvärr hade wellpappfabriken i byn dumpat allt spill från årets produktion i sjön vilket gjorde att bläckfiskarmen fått en geggig beläggning och kunde glida ner mot botten av sjön igen.

Historien om hur Holger och Allan nästan fick upp besten berättas än idag som en julsaga för barnen i Hylte kommun. Det finns dock personer som ställer sig skeptiska mot sanningshalten. Vittnen på andra sidan sjön berättar om hur de, på kvällen det utspelade sig, sett Holger och Allan vara besinningslöst fulla, rott ut med en gummibåt på sjön och låtsats att repet på båten var deras snoppar…